Perioder av skapande

Liksom trädgården har sin tid så har måleriet sin och skrivandet sin. Och precis som årstiderna som växlar, växlar jag mellan de kreativa sysslorna i mitt liv, det passar mig bäst. Det är den konstnärliga människans dilemma...i alla fall mitt. Just nu är jag inne i skrivandets fas. Jag vet inte om det beror på en veckas fasta som var en ny och spännande utmaning eller snarare erfarenhet som jag kommer att skriva mer om senare. Det kan också bero på att jag knappt har skrivit något på ett helt år och har ett stort behov av att sammanfatta smått som stort som hänt i livet. Att kunna se tillbaka och fundera på vad var det som egentligen hände, är ju intressant många gånger.
 Men det kan också innebära att man missar mycket om man inte skriver ner det man upplever just nu i stunden när det sker, för bra på att glömma är jag..Huuurra!
  Ja för det mesta tycker jag det är en tillgång att vara lite glömsk. Klart irriterande ibland om man är född Jungfru men, men, som sagt det har ju också sina fördelar. Mitt mål och min strävan är att vara mer närvarande i nuet. Att "uppgradera" medvetandet och öppna sinnena. Livet blir så mycket rikare och enklare då. Och om man glömmer lätt...så hjälper det till.
  Jag börjar se ett mönster i min kreativitet, på vintern målar jag som mest och bäst, våren lockar mig att vara medskapare i naturen, trädgården pockar på med sin uppmärksamhet och jag vill försköna och skapa miljöer som är vackra för ögat. Sommaren fortsätter lite i vårens anda men upptäckarlusten finns också med på ett hörn, och alla möten som berikar livet, men som också ibland kan kännas lite stressande (men mest i tanken).. att hinna träffa alla nära och kära under sommarens ljusa timmar. Hösten börjar med skörd av bär och svamp och längtan efter lugnet, att gå inåt och tända en brasa. Och redan nu börjar jag fundera på kommande års ljusa dagar, då nya projekt ska ros iland. Skrivandet tar vid och texter och dikter pockar på. Ja så går det ena året följt av det andra. Jag uppskattar våra årstider mycket. Och mina egna kreativa faser börjar kännas lika naturliga som årstiderna. Att jag inte kan enbart snöa in på ett spår och endast ägna all min uppmärksamhet på en syssla har jag för länge sen förstått och accepterat. Karriär har inte varit viktigt för mig den här gången, i det här livet...däremot att pröva på, minnas, analysera, sammanfatta och få ihop en förståelse för helheten och dess polariteter. Jag är oerhört tacksam över att jag fick möjligheten, att den här gången födas i Sverige och genom årstidernas växlingar lättare förstå mig på, både mig själv och livet. TACK!